Show more

The Fediverse is unique.

My survey asked what your favorite search engine is.

51% said DuckDuckGo, 12% Startpage, 9% Ecosia and 4% Qwant. Only 6% said Google and 1% Bing. 17% said they preferred another search engine, with many mentioning Kagi and Mojeek.

This is quite different from what the market share out there is, which shows how unique you all are here in the Fediverse. You make your own choices and do not follow everyone else. Be proud.

#fediverse #Windows #Macos #Linux #Android #iOS #Computer #mobile #search #BigTech #Vivaldi @Vivaldi #Mastodon #Google #Microsoft #DuckDuckGo #StartPage #Ecosia #Bing #Qwant

@samuel @laxsill Min erfarenhet är att procedurer varierar stort mellan föreningar och tillfälle. T ex mötesordförande kan vara en medlem i föreningen, inte sällan ordförande, men ibland en helt extern mötesordförande. Jag tänker (förutom vad stadgar och vad mötesbeslut bestämt) att målet för sekreteraren är att effektivt få till ett så korrekt protokoll som möjligt av den typ årsmötet vill ha (strikt beslutsprotokoll, fullt diskussionsreferat och däremellan), som justerare är nöjda med.

@samuel och om påskrifter sker på papper eller någon form av digital underskrift. När det gäller årsmöte kan tex många namn förekomma, det kan vara ett elände innan man fått alla namn rättstavade. Det kan också spela roll om protokollet är främst i beslutsform eller hur mycket den ska vara diskussionsprotokoll där man ser vägen till beslutet. Min huvudpunkt är att sekreteraren bestämmer hur denne tycker proceduren till påskrivet protokoll ska ske. 2/2

@samuel Om man inte har något i stadgarna eller på annat vis, så är mötesordförande inte alls inblandad i protokollet. Det är upp till sekreteraren anser jag om denne känner vill bolla med mötesordföranden eller inte. Jag tycker också det är upp till sekreteraren hur mycket denne vill bolla preliminärutgåva med justerare, mötesordf och andra innan den skickar ut för justering. Jag tänker att processen spelar det viss roll i vilken mån man kan bolla preliminärt digitalt eller bollar på papper,

@Karolina Jag förstår dig, i den mån det går att förstå en annan människa.

@iakonkret Tack Inger! Nu har jag två tips av dig, både TV-drama och fakta. Jag har inte sett eller läst något av dem. Så tills vidare kan jag bara buga och bocka för tipsen.

(Association till uttrycket "Normal people", utan koppling: Jag läste för många år sedan två böcker "De ovanliga -- människor som går mot strömmen". Foto på personen och ett par sidor text om personen. "Udda" karaktärer av olika slag. Härliga personporträtt.)

Tänk att en bit ihålig mässing (m fl) med en liten öppning i ena änden och en stor öppning i andra änden kan ljuda så mycket och vackert när den lilla änden ansluts till rätt mun.

@n @johank76 @avadeaux @kallekn

Jag tycker också det är helt okej att använda utländska ord, liksom felaktiga svenska ord eller grammatik, än att inte kunna eller våga uttrycka sig.

Grunden till att skriva eller tala är ju att kommunicera med varandra, få fram något budskap, det är det viktigaste. Och förstås, språk utvecklas hela tiden. Men kan man, då tycker jag det är bra att använda ett språk i taget.

2/2

@n @johank76 @avadeaux @kallekn
Min spaning, utan att jag varken kan peka på någon forskning och jag är inte ens med i Spanarna i P1, är att det blivit en nytändning det senaste året/åren att blanda in mer engelska ord i svenskan när det inte behövs.

Jag tycker det är synd, jag tycker grunden är att tala ett språk i taget så långt det går. Jag håller med om att det finns exvis fackuttryck som är precisa där det är bättre att använda utländskt ord för att inblandade inte ska missförstå.
1/2

@iakonkret bättre är absolut en drivkraft. Och i kapitalismen finns också ett utlopp för drivkraften att få det bättre än andra, "tävla och vinna". Det säger inte emot det hon skriver, men det är drivkrafter som gör att det svårt att konfrontera systemet som hotar civilisationen. En bra essä för mig att läsa!
2/2

@iakonkret Jag har inte läsa hennes böcker, men hon låter läsvärd. Kollade att hon är från en liten stad Castlebar i västra Irland, centralort för området. En semestervecka har jag varit, jag var som närmast vid Kylemore Abbey i Connemara, några mil sv om Castlebar. Jag har goda minnen av Irland, gillar Irland. En sak hon inte tar upp i essän är drivkraften som kapitalismen ger. Det finns förstås andra saker som driver oss att arbeta, utveckla, göra saker bättre, men att tjäna pengar, få det 1/2

@iakonkret Inte minst med tanke att jag är här! Och inte heller jag finns på X numera. ;-)

(ett inlägg som ovan måste vara karriärgynnande så jag la upp det på LinkedIn också :-) )

Show thread

"Det är inte ­konsumtionen som förstör ­planeten, det är kapitalismen", av Sally Rooney.

En essä i dagens Dagens Nyheter för mig att begrunda. Om min roll, agerande, ansvar. Kanske för dig också att begrunda.

etidning.dn.se/shared/article/

Att titta på Allt för Sverige ger gymnastik för mina tårkanaler.

@blog Det är en intressant dansk rapport som du skriver referat om i din bloggartikel. Tack! De sju principerna tycker jag i en första genomläsning verkar bra. Och Sverige är väldigt långt från att möta de principer danskarna föreslår för sig.

Ny dansk rapport om tech-giganternas roll som digital infrastruktur – Vad den innebär för Danmark och lärdomar för Sverige

Idag presenterades en rapport från den danska expertgruppen om teknikjättarnas roll som digital infrastruktur. Det var den tredje i raden av rapporter, och en i min mening betydelsefull rapport med lärdomar också för Sverige. Rapporten sätter fokus på hur teknikjättarna inte bara erbjuder verktyg för kommunikation och samarbete utan också har blivit oumbärliga och integrerade delar av samhällets digitala infrastruktur. I en tid när nästan varje aspekt av vårt dagliga liv, från utbildning och offentlig förvaltning till hälso- och sjukvård och demokratiska processer, är beroende av digitala system, belyser rapporten den växande påverkan som ett förhållandevis litet antal globala aktörer har på både nationell och lokal nivåer.

Rapporten beskriver hur teknikjättarna, med såväl djup digital infrastruktur från internetkablar och satelliter till plattformar och digitala tjänster har byggt en digital infrastruktur som idag bär upp stora delar av samhällets kritiska funktioner och infrastruktur. Samtidigt pekar den på sårbarheten i detta beroende. När till exempel deras system drabbas av avbrott kan det få omedelbara konsekvenser för samhällskritiska funktioner, som sjukvård eller transporter. Detta innebär att teknologin, som skulle förenkla och förbättra våra liv, också kan utgöra en risk för samhällssäkerheten och demokratin om den inte hanteras med insikt och försiktighet. För Sverige, som delar många av Danmarks utmaningar, är detta en insikt som bör tas på stort allvar.

Ett centralt tema i rapporten är behovet av att stärka Danmarks digitala suveränitet och minska beroendet av globala teknikjättar. Detta ämne var något jag själv skrev om för några år sedan i boken “Sveket mot cybersäkerheten” som gavs ut av Fores. Expertgruppen bakom rapporten har formulerat sju principer för att vägleda denna utveckling.

Överblick och insyn i teknikjättarnas påverkan på digital infrastruktur
Säker och samhällsnyttig användning av data
Utveckling av konkurrenskraftiga alternativ till teknikjättarnas tjänster
Möjlighet att delta i samhällsdebatt och få information utan teknikjättarnas plattformar
Minskning av offentlig sektors beroende av teknikjättarnas lösningar
Skydd av utbildningsinstitutioner från kommersiella intressen
Trygghet och rättvisa förutsättningar på teknikjättarnas plattformar

Den första principen betonar vikten av överblick och insyn i teknikjättarnas inverkan på den digitala infrastrukturen. Det innebär att länder som Danmark, och för den delen Sverige, bör etablera mekanismer för att kontinuerligt övervaka ägandestrukturer, investeringar och risker som är kopplade till dessa globala aktörer.

Det andra principen handlar om att säkerställa att data används på sätt som stärker individen och samhället snarare än att uteslutande gynna kommersiella intressen. Det inkluderar att göra det enklare för individer att få tillgång till och dela sina egna data mellan olika tjänster på ett säkert och transparent sätt.

Den tredje principen framhåller vikten av att utveckla och stödja alternativ till teknikjättarnas tjänster. För att främja konkurrens och innovation måste mindre aktörer ges möjlighet att växa och erbjuda konkurrenskraftiga alternativ.

Den fjärde principen understryker att ingen individ eller organisation ska känna sig tvingad att använda teknikjättarnas plattformar för att delta i samhällsdebatt eller få tillgång till information. Det offentliga samtalet måste kunna föras på plattformar som inte kontrolleras av kommersiella intressen, och public service och oberoende medier måste stärkas som motvikt till teknikjättarnas algoritmstyrda innehåll.

En femte princip lyfter fram det offentliga sektorns ansvar att inte vara beroende av teknikjättarna. Här rekommenderas att det offentliga systemet prioriterar öppna lösningar och interoperabilitet för att säkerställa flexibilitet och minska sårbarheten. I detta ingår att minska användningen av stora, kommersiella plattformar och istället satsa på lösningar som är mer anpassade till nationella behov och värderingar.

Den sjätte principen fokuserar på utbildningsinstitutioner och deras oberoende. Teknikjättarnas närvaro i skolor och universitet riskerar att introducera kommersiella intressen i en miljö som bör vara fri från sådan påverkan. Barn och unga ska kunna använda digitala verktyg utan att deras data exploateras eller att de knyts till ett visst ekosystem från tidig ålder.

Den sjunde och sista principen handlar om att skapa trygga och rättvisa förutsättningar på teknikjättarnas plattformar. Danska företag och konsumenter som använder dessa plattformar för handel ska skyddas mot orimliga villkor, och det ska finnas tydliga regler som garanterar att produkterna på dessa plattformar följer lokal och europeisk lagstiftning.

Rapporten är inte bara en analys av teknikens påverkan, utan också en väckarklocka. Min förhoppning är att denna rapport finner sin väg in i den svenska debatten. För Sverige innebär den en möjlighet att reflektera över hur vår egen digitala infrastruktur är utformad och vilka förändringar som behövs för att säkra vår digitala resiliens. Det handlar om att navigera och skapa bästa förutsättningar för innovation och effektivitet, samtidigt som en tydlig utgångspunkt är att värna demokratin och samhällets funktioner. Det finns mycket att reflektera över i rapporten, som också pekar på vikten av att kunna fatta väl informerade och modiga beslut i en digital tid. Den pekar på vikten av systematisk och långsiktig planering också i tider av transformation, och en stark vilja att sätta samhällets värderingar främst i den digitala omvandlingen.

#Demokrati #Svenska

Jag stoppade i tvåkronan uppskattningsvis ett 20-tal gånger i den mekanisk-elektriske apparaten för att betala för mig i mataffärskassan. Jag frågade om kassapersonen kunde ta emot tvåkronan i handen, denne visste inte, frågade den i kassan bakom som gav instruktion. Så till slut kunde jag betala för mig. På kvittot är myntet kategoriserat som "Trasig sedel". Kontant, jämna pengar.

Show more
Librem Social

Librem Social is an opt-in public network. Messages are shared under Creative Commons BY-SA 4.0 license terms. Policy.

Stay safe. Please abide by our code of conduct.

(Source code)

image/svg+xml Librem Chat image/svg+xml