Idag är det ett år sen vi va på sjukhuset & träffade mamma för sista gången. Hon blev skräckslagen när hon såg oss. Pappa & jag tog varsin hand & tillslut lugnade hon ner sig & somnade efter en stund. Vad hon uppfattade eller tänkte vet ingen.Enligt röntgen hade ju hjärnan skrumpnat ihop & hon pratade inte.
Två dagar senare somnade hon in för gott.
Sista tiden gick ju väldigt fort. Tänk att hon hade bakat kakor till mig till jul, tre månader senare fanns hon inte längre.
Lidandet va slut.

💔🕊🕯💕