Män som tror att de är en 2:a på en skrämmandeskala borde tänka på hur det skulle kännas för en ensam kvinna om de går bakom henne i en mörk park på kvällen. Du kan vara hur snäll och ofarlig som helst i dig själv, men alla män kan vara skrämmande i vissa sammanhang. Förlåt för trist sanning.
@isobelhk.bsky.social en gång, för länge sedan, när jag var på väg hem från krogen gick jag efter en kvinna. Jag märkte hur hon ökade takten när jag ökade takten. I min totala ovisdom, tänkte jag: ”Jag måste gå snabbare och gå om henne för att visa att jag inte är farlig”.
Jag hade alltså alla pusselbitar redan då, men kopplade pinsamt nog inte ihop dem förrän dagen efter.
Har aldrig gjort om det sedan dess.
@simons @isobelhk.bsky.social Jag kan känna igen mig i det, och svårt att veta hur jag ska göra; gå fort och gå om, hålla samma hastighet och "förfölja", gå med myrsteg så avståndet ökar eller bara gå som jag annars skulle gå. Jag tänker att det är bäst att gå om, inte minst för att jag ofta går rätt fort naturligt. Finns andra varianter när jag skrämt upp andra på löprundor när personen framför som går eller springer har lurar på sig och inte hör mig förrän jag är precis ifatt.
