Lyrik av Björn Afzelius och Mikael Wiehe ikväll. En vemodig och hoppfull sång om livet; Ljuset. Del av texten:
Vi är en sekund i epokernas ström,
men vårt liv är en oersättlighet.
Så innan min låga flämtar till,
och skymningstimmen tiger still,
skall jag vara ett bloss
för dom som följer oss
en tid;
ett ljus på deras stig,
en tid;
ett ljus i deras liv.
(Jag har säkert delat denna sångtext förut, men den känns rätt idag för mig.)