Funderar ofta på varför överkonsumtion fortsatt är tillåtet.
Mänskligheten har väl i stort kommit på att man behöver förbjuda allmän ödeläggelse, att beröva andra bostad (havsnivåhöjningar) eller rentav liv (torka, svält).
Ändå tillåts det i full skala med privatjets, lyxjakter, men också med charterresor, uppvärmd utomhuspool och köttätande för den delen.
Hur kan det fortsatt vara tillåtet och socialt accepterat?
@n Jae, ett kort svar är förstås att det inte finns någon riksdagsmajoritet för att förbjuda de sakerna, eller dito i EU-organ. Och att förbjuda saker känns generellt inte som bra metod (nu menar jag inte bara klimatrelaterat). För egen del, köttätande (vegan?) har jag svårt men inte omöjligt att tänka mig att sluta med och svårt med vad jag ska äta istället.
Sociala sidan är intressant och svårbesvarad.
@hehemrin Jag ser avsaknaden av majoritet som en konsekvens av det sociala, vilket är varför jag ställer just den frågan — hur kommer det sig att vi i allmänhet är ganska okej med denna ödeläggelse?
Jag tror jag efterlyser en socialpsykolog, statsideolog eller någon (annan) stor tänkare.
@n Mmm, inte så dumma tankar! Andra tankar: 1) Jag funderar på om vi inte förlorade en hel del "momentum" pga pandemin och Rysslands krig. 2) Sverige vs världen. Utan fakta bakom, så känns Sveriges aktivitet/inställning inte sämre än övriga världen, snarast på den bättre delen. 3) Funderar på som du säger "tänkar", kultur och liknande. Jag är inte bra på nyaste musiken, och heller inte superkoll på musik, böcker, konst, teater osv i allmänhet; men som allmän känsla så skramlas det inte allt 1/2
@Ibex
Mmm. Jag tänker lite som så att vi är ungefär 200 länder. Om de flesta andra var bättre på att prata och agera om klimatproblemet än Sverige, om Sverige sticker ut som ett problematiskt land men det mesta av resten av världen är bra, då vore väl inte klimatproblemet framåt så kritiskt? Jag funderar på att Sverige är i dåligt sällskap med många andra, att det inte bara är Sverige som är ett problem, och varför det är så.
@n för mycket. Finns förstås många som skramlar, men jag kunde tro mera. Björn Wiman på DN är en kultursida i media som haft mycket om miljön som ett positivt exempel. 4) Jag funderar också hur mkt vi pratar allmänt mellan vänner, grannar, jobbarkompisar om dessa frågor? Sedan förstås är det också att fundera på vilka som agerar som man lär, i olika riktningar. Vi kanske är sämre idag på att samtala om politik, livet, jorden och sånt. 2/2